Öppet brev till min ersättare – den nya utsatta.

Tro mig, jag vet vad du går igenom.

Tro mig, jag vet hur fantastiskt det var.

Tro mig jag vet hur du föll.

Tro mig, jag vet hur det kändes.

Tro mig, jag vet.

Tro på mig för där du är nu, har jag en gång varit. Och där vill jag aldrig mer hamna och hoppas innerligt att ingen annan heller hamnar där.

Detta är ett öppet brev till dig, min ersättare, den nya utsatta. Detta är till dig som precis som jag, föll för hens lovord, för hens smicker, för det härliga. Detta är till dig som är i början, i mitten eller i slutet av resan denna berg och dalbana har tagit dig. Detta är förhoppningsvis en ögonöppnare, där du kan få mer insikt i att du inte är ensam, det du anar, din magkänsla som kanske sagt dig något, som personen ihärdigt försöker eller har försökt att radera ut hos dig. Detta är till dig, detta är en uppmaning till dig, att fortsatt lita på din magkänsla och att inte tillåta personen sluka dig hel. Du förtjänar mer, du är värd mer. Och jag vill att du försöker läsa med ett öppet sinne, ta in dig allting, förmildra inte hens beteende, förbise inte det onda. Kärlek ska inte vara villkorad eller kalkylerad. Kärlek ska inte göra ont.

Början – när allting startade.

I början, den ljuva härliga varma och spännande början. Du kanske kände att personen som senare klev in i ditt liv helt och hållet, inte riktigt var given att ge en ärlig chans. Du kanske ansåg personen som lite självupptagen, eller som en typisk ”spelare” som inte riktigt var ute efter något seriöst. Du kanske kände att det var för mycket som hände kring personen och att du inte ville vara kring det rampljus som hen gärna spädde på sig själv i olika sammanhang. Eller var kanske personen varm och självklar direkt? Kanske föll du pladask i samma sekund som när du la dina ögon på personen. Varför det kan se olika ut, är för att det förespråkas om olika typer och ranger av exempelvis narcissism och narcissister. Det kan finnas en mer skrikig och högljudd person i sitt beteende, och det kan finnas mer subtila och bakåtdragna personer med denna personlighetsstörning.

Förövaren som jag nu väljer att kalla ”personen” för, uppvaktar dig. De brukar vanligtvis gå in i en fas som kallas för lovebombning. Det menas kortfattat att du överös med komplimanger, förövaren validerar dig, lyssnar på dig, ser dig. Bekräftar dig. Hör av sig regelbundet, gärna via telefonsamtal som blir mer intimt, eller varför inte videosamtal. Det ska vara mycket så du inte kan förneka det uppenbara. Att förövaren vill ha dig. Det kan också kännas som hen är väldigt på och ihärdig. Förövaren visar väldigt tydligt vad hen vill ha, vilket är dig.

Du kommer känna ett rus, känna dig bubblande på insidan, allt känns bra och härligt. Nästan som att det skulle vara för bra för att vara sant. Förövaren är noga med att poängtera saker såsom att ”hen aldrig har känt såhär för någon förut”. Via detta känner du dig speciell, trygg och uppskattad. Du känner dig utvald. Som att någon äntligen ser dig och hela dig, som förstår dig och som vill precis samma saker som dig nu och framåt i livet.

Det kommer också gå fort, förövaren kommer föreslå större livsmål eller äventyr. Alltifrån att ni ska flytta ihop, åka på en semester tillsammans, förlova er etc.

Många frågar sig själva varför man blir utvald. Varför man blir utsatt. Och det som jag vill förmedla till er är att, ingen väljer att bli utsatt. Det var inte ditt fel, du hade ingen egen delaktighet av din misshandel. Du blev inte utvald för att du är svag. Du blev utvald för att du är stark. För att du har saker, tillgångar, kontakter, egenskaper såsom: empati och kärlek som kan stärka och lyfta förövaren. Bekräfta förövaren. För det är det förövaren behöver för att försöka mätta sitt enorma svarta slukhål hen har inom sig. Betoning på försöka för att det inte finns någon botten, och där ingen volym, hur mycket du än öser på, som är kapabel att mätta det begär. Däremot kanske du befann dig i en sårbar situation i livet, och via den sårbarhet, via dina fina egenskaper och via din styrka som ligger inom dig, så såg förövaren sin chans att nästla sig in. Så jag ber dig att inte anklaga dig själv. Förövaren behöver ha ner dig på samma låga nivå som hen själv befinner sig på för att ens kunna känna sig duglig. Du var duglig och du är redan duglig. Glöm inte bort det för allt i världen! Även fast jag vet att det kan vara svårt när det matas in, upprepas, som en trasig cd-skiva ifrån förövaren.

Du har nu smält, öppnat upp dig. Du känner dig hel tillsammans med förövaren. Förövaren har nämligen varit väldigt duktig på att lyssna på dig, eller studerat dig ska man istället säga. Förövaren har fått bra och värdefull information om dig som hen antingen kan och kommer använda vid ett senare tillfälle emot dig. Eller så användas denna information för att återberätta tillbaka till dig, fast med andra ord. Just för att du ska känna att ni återigen, har samma livsmål framåt. Förövaren ger dig en slutdestination med er relation, men även små delmål. Enbart för att du ska hänga kvar, i alla svängar och i återvändsgränder som kommer dyka upp längs vägen. Eller längs den känslomässiga berg och dalbana hen kommer ta med dig på. Du kommer leva på mottot ”men bara lite till”, eftersom du vet vad som lovordats längre fram. Vad som finns på andra sidan.

När förövaren sen öppnar upp sig själv, börjar berätta om sitt liv, så kommer det låta som att förövaren stött på en hel del orättvisor längs livets gång. Det har varit tufft att vara hen helt enkelt. Men förövaren påpekar gärna också att trots det hen fått stå ut med, all den skit som kastats på hen, så har inte det stoppat förövaren från att ge tillbaka i olika former och gentemot olika personer eller organisationer. Hen presenterar alltså en givmildhet, som såklart i dina, i våra ögon, betraktas som attraktivt. Att någon som slagits ner på botten, fortsatt kan stå med rak rygg och inte falla ner på samma nivå som de kring förövaren som getts sig på hen i olika former. Det gick rakt in i hjärtat. Vilken storsinthet.

För det är just det du kommer få höra, att det är många enligt förövaren som har hemliga agendor gentemot hen, speciellt gamla partners som gärna beskrivs som ”psykiskt sjuka”, eller där gamla partners inte kan ”släppa” förövaren helt, och därför ställer till med drama och oreda i förövarens nya relationer. Detta är en viktig del i förövarens spel, att helt enkelt skadehantera alla eventuella läckor som kan störa hens perfekta fasad. Där sanningen skulle rinna ut och påminna förövaren själv och de personer förövaren försöker eller redan har manipulerat över på sin sida. Skadehanteringen görs tidigt i relationen och kommer fortsätta pö om pö hela tiden. Syftet är att du tillslut ska få mer bekräftelse på att dessa historier stämmer, då förövaren gärna berättar vidare saker för dig som skett eller som sker i nuvarande form kring just den personen. Det blir som kaka på kaka som bekräftar den ena förvridna historien efter den andra. Nu börjar du ändå känna att dessa historier, eller dessa personer, gamla partners till förövaren kanske faktiskt är ”psykiskt sjuka”.

Det man måste förstå och försöka ta till sig är, att förövaren älskar att skapa sig ett eget sammanhang utifrån den riktiga och sanna fakta. Det är som att de tar ut en bit ifrån den större bilden, förvrider och spär på för att det enbart ska låta bra och gynna förövaren själv. För det är just det, det är ju inte förövaren enligt hen själv som är ”förövaren”, utan hen speglar sig alltid som offret eller som hjälten. Det är där förvaren kan vinna bland annat sympati och empati. Det kan dock ibland gynna förövaren att återberätta och kolla tillbaka på sitt liv som ”lite struligt” eller där termen som att ”ingen är perfekt” eller att ”jag har tidigare gjort si och så” skulle framkomma. Men detta skulle du aldrig få höra som att det fortsatt vore pågående i hens liv. Detta var något som förövaren tidigare hade gjort, och har nu lärt sig av sina misstag och blivit en ”bättre” människa. För såklart, historien ändras beroende på hur du tar det. Målet är ju att du ska ty dig ännu mer till förövaren, känna en ännu starkare samhörighet och blockera, putta ut och stöta bort människor kring dig som talar sanningen eller som ser hen för vem hen egentligen är. Du ska tro på den perfekta fasaden.

Tänk dig att förövaren spelar ett spel, det finns många olika masker att sätta på sig beroende på vem hen stöter på. Olika roller att spela, olika grader av manipulation att slå på eller av beroende på sammanhang. Vissa förövare kan kontrollera sig bättre än andra. Alla går ju inte runt och manipulerar konstant och till varenda person de träffar på. Därför kan förövaren ha lösa bekantskaper kring sig som ändå köper den där rollen som hen spelar. Förövaren döljer sina råa och kalla sidor med en ytlig charm och omtänksamhet utåt sätt. Hade förövaren visat sin rätta sida vid första ögonkast, hade troligtvis ingen klarat av att ge hen en chans att komma inpå. Det hade varit för uppenbart att förövaren är en destruktiv part. Förövaren får dig alltså att se det du ska se, och inte det du egentligen bör eller borde se.

Förövaren kan också porträttera en hjälpsamhet gentemot dig. Erbjuder både det ena och det andra för att lyfta och hjälpa dig i olika aspekter i livet. Detta kommer du dock att få tillbaka, eller kanske redan har fått slängt tillbaka i ditt ansikte som en käftsmäll. För den hjälpsamhet förövaren erbjuder, blir enbart något du sedan är skyldig tillbaka. Du kommer få höra att ”jag gjorde det där för dig när du själv inte ville, kunde eller orkade”. För det första förvrids säkerligen den tjänst förövaren erbjöd sig att göra för dig, så att det ska se ut som något helt annat än vad det faktiskt var. Detta kommer i sin tur leda till att du inte vill be om hjälp gentemot förövaren då det ändå slutar med att det är något som du bör vara tacksam för ett flertal gånger, och där du behöver bjuda till ännu mer tillbaka för att betala av din ”skuld”. Detta kan mycket väl komma upp i en eller flera av era konfrontationer eller bråk. Kommer du ihåg att jag skrev lite längre ovan att förövaren hittar information eller något liknande att hålla emot dig? Precis som ammunition. Ja, detta är en av sakerna de använder sig av för att påvisa att du inte kunde vara tacksam för det hen gjort för dig eller åt dig. Det kan vara en olycka som involverat dig, förövaren tröstar, stöttar och bekräftar dig i stunden. Men du får senare höra att du själv orsakade denna ”olycka” med mening. Olyckan har alltså tagits ut ur sitt kontext och har nu istället blivit något du medvetet förvållat. Du fick fingret på dig. Du blev syndabocken i något som faktiskt enbart var en olycka.

Vid detta stadie har du kanske anat oro i vissa aspekter, men ändå inte klarat av att lägga pusslet. Det låter märkligt och ologiskt det som ibland kommer ut ur förövarens mun. Det kan också upplevas som mycket osammanhängd information och fakta, där det i vissa fall kan bli svårt att återberätta det som har sagts ifrån förövaren eftersom att det är så utspritt. Det kallas ofta för ordsallad, som många förövare är bra på. Prata runt, prata strunt. Skapar rökridåer. Men ändå så förbiser du detta, du vill såklart tro och känna på det varma och det härliga. För när ni väl ses så känns det bra, ni har mysiga träffar. Du tycker förövaren är spännande, som att barnasinnet är kvar. Det är roliga förslag på aktiviteter, du tycker kanske hen känns idérik, framåt och driven. Ni har bra intima stunder, ja sexet i början kan vara som att bli påmind om hur det egentligen skulle kännas. Förövaren som vågar ta för sig, visa vad hen gillar. Sex är till en början, en framträdande del i er relation. Sex skulle jag påstå är viktigt överlag för förvaren. Sex i alla former, sex med många, porr. Otrohet. Men detta har du ännu inte känt av. Sexet kan upplevas som lite råare, men ändå inte för mycket. Inte ännu i alla fall. Sex för förvaren kan vara viktigt att implementera snabbt i relationen, och man skulle kunna säga att hen nästintill kan upplevas som ”tjatig” eller påstridig om ni ännu inte har genomfört detta. Men eftersom du med största sannolikhet har framkallat känslor till förövaren så förbises även detta, där det då oftast slutar med att du ger med dig. Allt för att behaga och tillfredsställa. Vilket är något du kommer bli mer och mer bekant med. Där man gör mycket, går med på mycket, för att helt enkelt slippa en konfrontation. Gå på tå är också ett sätt att beskriva det som, att inte väcka den sovande björnen. Det kommer snart att enbart handla om förövarens behov som ska stillas och uppassas, och inte dina.

Sex är också ett redskap att använda vid bestraffning. Där en bestraffning kan komma att vara att undanhålla dig sex, eller att inte se dig när du anstränger dig, där du tar initiativ. Att kort och gott, neka dig. Få dig att känna dig oattraktiv eller otillräcklig. Det kan vara ursäkter som att hen är för trött exempelvis.

Förövarens perfekta fasad förstärks också om du fått träffa någon närstående till hen. Där då denna person enbart kan sitta och nicka med i det som förövaren stått samt står och predikar om i sin skönsång. Om livets alla finesser och härligheter som du nu ska få ta del av. Denna person kring förövaren har då antagligen inte fått se den riktiga personen bakom fasaden, eller så har personen sett men känner att det inte är sin ensak att lägga sig i. Familjemedlemmar kan vara personer som sett men som inte vill eller kan avslöja sin syster, sin bror, sin mamma eller sin pappa. I vissa fall kan det såklart röra sig om att fler i samma familj kanske dras med någon personlighetsstörning och blir då ”samma skrot och korn”. De kan då istället hypa upp varandra, nämna saker som inte ens skett, måla upp gripande historier som är rena lögner. Allt för att låta som något som de inte är. Narcissister exempelvis, målar ofta upp en grandios självbild då de innehar svag eller obefintlig självkänsla. Det resulterar i att de uppträder självsäkert på ytan, men är lättkränkta och känsliga om att få sitt värde ifrågasatt. Personer närstående till förövaren kan också vara det som man kallar för ”flying monkeys”, vilket är då personer som sitter på första parkett framför scenen där förövaren står och uppträder. De bekräftar förövarens beteende och hjälper hen att kunna fortsatt bibehålla sin fasad.

Du kanske har märkt när du inte håller med om något gentemot din förövare att det uppstår problem i form att att förövaren går i försvarsställning istället för att lyssna och ta emot konstruktiv kritik där en diskussion kan flöda fram under trygga och lugna former. Det hittas istället gärna andra saker som inte tillhörde det ursprungliga ämnet för att rikta strålkastarljuset på dig, det är dig och dina ”fel och brister” som ska belysas istället. Det kallas för projicering. Som då betyder att fokuset ändras och skjuts över på dig. Förövarens negativa drag överförs på dig. Detta kommer du vara med om flera gånger, vilket är lika tröttsamt och energikrävande varje gång. Hur pedagogiskt du än må säga det, hur kärleksfullt du än må lägga upp det eller bädda in det, så tas det som kritik som går in på djupet hos förövaren. Man väcker den där sovande björnen som nu enbart ser svart eller vitt. Förövaren brusar ofta upp sig, speciellt om du skulle fråga om någon konkret händelse som du upplevde tveksam, där förövaren bettet sig fel eller dåligt. Oberäknelig är ett bra ord för att beskriva, hur det kan gå ifrån 0 till 100. Kraftiga humörsvängningar där förövaren kan känna sig ställd mot väggen. Det kan sedan falla in i att förövaren avlägsnar sig helt ifrån dig och diskussionen för att lämna rummet, eller så kan det resultera i något värre såsom fysiska slag. En annan typisk bestraffning är den man kallar för silent treatment, vilket är precis det som det låter. Tyst behandling där förövaren kan låta bli att höra av sig eller besvara dig på timmar, dagar eller veckor. Vilket kan vara otroligt påfrestande då du själv blir stående med en massa frågor, funderingar och tankar som blir lämnade obesvarade. Kanske vet du inte ens om längre om ni är tillsammans eller inte, då förövaren kan ha hotat om att lämna dig, eller har konkret sagt att hen lämnar dig. Det kan äta upp dig inifrån och göra dig sömnlös på nätterna. När förvaren sedan tillslut kontaktar dig igen, så kan hen mycket väl spela som ingenting har hänt. Precis som att det som förövaren just sagt, vore bortblåst och ni trillar då snabbt in i samma rutiner återigen. Men det kommer ändå ligga kvar och gnaga hos dig. Du har också sett den totalt empatilösa sidan hos förövaren under bråk eller konflikter som kan resulterat i att du blir ledsen, där tårarna gör att du bokstavligen kniper efter andan. Trots ditt nedstämda och förtvivlande mående, så kan förövaren låtsas som ingenting har hänt, eller knappt bemöta dig i den situationen. Du kanske fått en tafatt kram, eller ord såsom ”du behöver inte vara ledsen”, men du ser nu att förövaren inte kan relatera eller förstå smärtan du besitter, som förövaren högst troligt själv orsakat dig.

Så vad händer då tillslut när ni kommit en bit in? För nu har du ändå börjat fundera på den varma och kalla behandlingen. Ord som inte riktigt matchar med handlingar. Handlingar som inte är den kärleksfulla personen du såg i början, ord som skär djupt in i själen. Tomma löften. Försummelse blandat med höga skyar av exploderande kärlek. Ingenting går ihop. Men du håller minen, försöker bita ihop trots lite små och oklara incidenter. Incidenter som tillslut slutar med att förövaren ändå säger att hen inte ska göra om samma sak igen. Att hen ska tänka på si och så. Du litar på det, godtar den påtalade förändringen. För vem är du att döma ut någon direkt, någon som påstår sig försöka? Så cirkulerar tankarna i ditt huvud. Du kanske till och med kan hjälpa till i processen till förändring. Intalar dig själv om att du är kapabel till att vara den där stöttepelaren förövaren behöver framåt. Så det kan bli bättre igen. Så ni kan hitta tillbaka till smekmånadsfasen. Du vill inte heller vara den person i förövarens liv som försvinner och ger upp. Du ser ändå potentialen.

Du fastnar i något som heter normaliseringsprocessen. Process = vägen till, Normalisering= något blir normalt eller det nya vanliga. Alltså något som inte alls var normalt blir just normalt och bekant över tid. Läste en bra slide på Instagram där de beskrivs såhär: ”Tänk dig att du duschar. Om du slog på varmaste temperaturen på vattnet direkt skulle du känna att du bränner dig. Men om du börjar med en lagom temperatur och sedan höjer värmen lite i taget. Då vänjer du dig. När något händer långsamt, kan vi lära oss att anpassa oss. Våldet ökar alltså långsamt.”

I början är det vänliga pikar, gulliga meddelanden, snälla tips, en mysig svartsjuka. Men det var aldrig gulliga meddelanden, egentligen var det ett kontrollbehov som nu påvisas och syns mer. Det var inga vänliga pikar, det var taskiga kommentarer menat att såra dig och få dig ur balans. Det var inga snälla tips, det var kritik för att kunna förnedra dig. Svartsjukan var inte mysig, den var obehaglig. Allt detta syns mer under tid och man kan förhoppningsvis läsa av detta ju mer medveten man blir. Det man måste lära sig att skilja på är enskilda misstag där en förändring implementeras (och inte bara utlovas) och på ett systematiskt uträknat och ihållande beteende. Där det då enbart blir ett spel med ditt mående som spelbricka i något större. Du har lagt in hela dig själv som insats i er relation, medans den andra personen bara har lagt in en ytlig bild, en dröm, något att ta på, men inte ens ett uns av sitt verkliga jag. Du ska bli kär i fasaden, du ska finnas där som en hejarklack, en ekonomisk tillgång, som tak över huvudet, du ska finnas där som tröst, du ska finnas där för sex, du ska finnas där som bekräftelse. Du ska vara en nickedocka, en ja-sägare. Men det finns oftast för förvaren fler med i bilden som innehar samma roll som du har. Där ni är fler källor som alla göder samma förövare med allt det ovannämnda. Otrohet är som ett brev på posten. Men inte otrohet som i enbart en fysisk närhet. Utan otrohet som i ett flertal andra relationer som fortlöper bakom din rygg. Eller ja, så länge de andra också är omedvetna om vem förövaren egentligen, och så länge de tror på att de är den enda för förvaren. För såklart, spelet används inte enbart mot dig, utan mot alla samtidigt.

Det som kommer bli en utmaning för dig, eller om du inte redan är där. Det är att komma underfund med att du, likt alla andra som fastnat i klorna på denna förövaren inte är speciell. Och då menar jag inte du som person. För du är speciell. Men du är inte speciell för förvaren. Det hen sa var inte unikt, det hen tog med dig på var inte unikt, det hen tillagade för dig var inte unikt, det hen lovade var inte unikt. Detta ingick och ingår i den förprogrammerade akten. Du utnyttjas, du utnyttjades. Allt var iscensatt och riggat. Som en enda stor fälla, färdig för dig att dyka ner i. Vill också påminna dig om att du är värd mer än det förövaren får dig att tro på. Du är bra som du är!

Det du nu kan fråga dig själv är vem eller vilka som egentligen vet om er relation? Ibland kommer förövaren göra allt i sin makt för att fortsatt framställas som singel och tillgänglig, just för att locka fler individer till sig. Ibland är förövaren väldigt skrytig om relationen, ska helst visas upp för allt och alla. Här beror det lite på.

Idag finns det massa olika inställningar man kan göra på sociala medier, vilket gör att en förövare, som ofta letar efter nya källor via dem, har fått en ny spelplan att leka ut på. De kan dölja händelser för specifika personer, ta bort sig på kartan så man inte kan lokalisera hen. De kan ta bort funktionen om att kunna kommentera på hens bilder, så att du i sin tur inte skall kunna avslöja er relation genom att skriva gulliga meddelanden. Det finns många sätt att lura dig på, få dig att tro att hen stolt visar upp er relation utåt för andra. Allt för att göra dig lugn och tillfreds i stunden, men där hen samtidigt tillfredsställer och lockar dit nya kandidater. Här är dubbelspelet ett faktum. Nej hen trillade inte dit och började följa förövaren av misstag, nej det är troligtvis inte bara en ”kompis”, nej hen har inte blivit kär i förövaren utan att ha fått uppmuntran. Din magkänsla stämmer. Börja nu se, på riktigt. Försök att skala bort och släng de där ögonbindlarna förövaren så ihärdigt har skapat kring dina ögon. När man väl vågar, klarar av att se igen. Så är det rätt förutsägbart hur förövaren går tillväga. Ack så förutsägbar, men samtidigt så oberäknelig.

Man skulle kunna säga att förövaren använder sociala medier för 3 huvudområden:

1. För att upprätthålla sin perfekta fasad, här kan det förekomma mycket bilder på eventuella barn eller andra givmilda akter. De söker även efter bekräftelse, och då kan det förekomma många selfies.
2. För att leta efter nya källor. = Partners eller andra personer som kan bekräfta dem.
3. För att övervaka nästintill ”stalka” gamla partners eller andra personer av intresse.

Telefonen är en dyrbar materiell artikel som förövaren bär med sig jämt. Alltid fäst vid sin sida, till och med in på toaletten där hen kan spendera en orimligt lång tid, eller där förövaren frivilligt anmäler intresse för att ta med tvätten ner i tvättstugan, med såklart telefonen i högsta hugg. Telefonen är också alltid på ljudlös, eller med den minsta ljusstyrkan på, kanske till och med upp och ner, med skärmen nedåt så du inte ska kunna snegla över. Telefonen är en viktig del i att kunna bibehålla sina alla kontakter och underhålla alla de personer som förövaren valt att involvera i sitt liv.

Efter ett tag som det har blandats en kärleksfull och charmig sida ifrån förövaren (VARM), med en iskall, rå och elak sida där det bland annat kan förekomma kränkande ord och handlingar, ifrågasättande, hot, förakt, otillgänglighet, otrohet och en massa gaslightning (KALL). (Som också kan beskrivas som en känslomässig berg och dalbana.) Ger då ett resultat av det man kallar traumabond. Vilket man blir när man hamnar i en ond cirkel av exponering av detta varma och kalla beteende.

Och gaslightning är en manipulationsteknik där information förvrängs, utelämnas eller där falsk information presenteras med avsikten att få dig som offer att tvivla på dina egna: minnen, uppfattning och på den faktiska sanningen. Att tvivla på din magkänsla och enbart förlita dig på förövarens ord och handling. Det kan variera från att förövaren förnekar ett övergrepp till att iscensätta bisarra händelser med avsikten att desorientera ett offer. Skapa den ultimata förvirringen.

Man hinner alltså inte med att förstå vad det är som sker. Dina instinkter skriker efter skydd eller distans. Och sen så försöker man samtidigt att hitta förhållningssätt gentemot det höga kontra det låga, det varma kontra det kalla beteendet. För du minns ju förövaren som den mysiga och härliga personen du såg och lärde känna i början och som du fortsatt kan se in i vartannat. Du kan inte ta in eller smälta att någon du älskar så innerligt har betett sig som hen gjort. Eftersom att du själv utgår ifrån din empatiska människosyn. Du slappnar av till viss del och väljer att hoppas på en förändring. Den förändring som konstant utlovas och predikas. Som igen, aldrig kommer. Upp och ner, toppar och dalar, varmt blandas med kallt. Klart att man känner sig konfunderad, nedstämd, har svårt att komma underfund med vart man har sin partner i allt detta och att resonera resonabelt kring total förvirring.

Ni försonas igen, och återigen känner du dig som den enda i världen för den här personen. Allt är lustfyllt och härligt. Förälskelse, manipulation/kaos, återförening, ny omgång av kaos och manipulation.

Och detta är som en låt som fastnat på reapet, om och om igen…

Men efter ett tag kan det också kan komma att bli mer intensivt, större övergrepp, intensivare övergrepp. Det eskalerar, och inte till det bättre.

Allt som allt vill jag säga till dig min ersättare. Försök att komma med insikt i att du förtjänar mer. Det kommer inte bli bättre denna gången heller. Jag vet att det är svårt att släppa taget, att fly och aldrig mer kika tillbaka. Oj vad jag vet hur svårt det är. Men kärlek ska inte göra ont, kärlek är inte kalkylerad, kärlek är inte villkorad.

Lita på din magkänsla, öppna dina ögon. Lyssna på ditt mående. Se förövaren för vem hen är.

Psykisk misshandel kan också beskrivas som en emotionell, spirituell samt en intellektuell våldtäkt. Och det kan vara svårt att identifiera det när du väl är i det. Men du ska veta att du inte är ensam. Känner du igen något eller allt av detta ovan, så är det högst troligt att du är fast i en destruktiv relation med en manipulativ part. Börja kämpa för dig själv, börja kämpa för dina behov.

En dag i taget, en dag i taget mot välmående, styrka och ny klarsynthet.

Jag tror på dig.

/Stina